Dag 13 - Berätta om din familj
Min familj.
Vi är fem stycken (inklusive mig) i min familj, och jag tycker om varenda en haha!
Ingen superbra bild på mina syskon men i alla fall, hah..
Jag är stora systern i familjen, alltså den största (MOWHAHAHAHA) & på bilden ovanför ser ni Tim, som fyller 12 i sommar, och Hanna, som fyller 15 (i sommar hon också..)...det var jobbigt att skriva det. Jag erkände precis att min syster snart blir byxmyndig. Fy bubblan.Men aja. De är dom jag kan vara sjukt sur på, men samtidigt få dåligt samvete för det efteråt. De är dom jag kan skratta så jag gråter med också, senast nu idag när vi åt middag - med våra föräldrar.
Jag och min lillebror är rätt lika varann i vårat sätt och vi har samma dåliga humor - oftast i alla fall, eftersom jag är den torraste i planeten (- nja, jag har precis duschat, jag är ganska blöt).
Min syster och jag är väl lite lika varann också, bland annat i utseende har jag hört. Det är oftast hon jag går och lägger mig på och kramar när jag känner mig ensam, även om hon tycker jag är sjukt störig.
Men vi är syskon, man märker det och jag älskar dom otroligt mycket. Dessutom är de jättefina båda två och ganska bäst, efter mig liksom.
Pappan min.
För ett par år sen så skulle vi nog ha bråkat sönder varann vid denna tiden. Jag har alltid hört att vi är lika, särskilt från mamma - även om jag är lik henne också. Men det kanske stämmer, jag har i alla fall ärvt hans synfel. Och jobbighet, måste jag väl säga haha...
Men jag älskar honom ändå, och han har stöttat mig när jag har behövt det och när jag behöver det.
Han accepterar mig, och vi har kommit närmre varann. Innan tror jag att jag putta ut honom lite, och jag fick för mig att han knuffa ut mig lite (ja, det har väl med att jag inte är jättefotbollsintresserad jämfört med resten av familjen) men även om jag kan tycka att han är asjobbig ibland så är han ganska bäst ändå. Punkt och slut.
Världens finaste mamma har jag.
Om något skulle hända henne vet jag inte vad jag skulle göra. Hon är bäst hon också, utan protest.
Hon kanske kan slå mig med torrast humor...
Hon är den som stöttar mig och får mig att bara gilla läget ibland och fortsätta.
Även mamma kan vara galet jobbig ibland, men jag älskar henne ändå tihi.
Det är hon jag gråter hos tills jag skrattar och hon är helt enkelt jättebäst.
Så ja.. Det var min familj. Jag tycker om den jättemycket, vi är lagom knasiga och våra middagar kan både bli skrikiga och skattiga. Jag diggar det.
Kommentarer
Trackback
